Småföretagarbloggen
Arbetsmarknad

Anställningstryggheten behöver omdefinieras

Under måndagen (15/10) gav talman Andreas Norlén uppdraget till Stefan Löfven att bilda regering, efter att Ulf Kristersson inte lyckades i första försöket. Utmaningen som Löfven står inför är stor. Stora kompromisser kommer att behövas om Löfven ska få till en regering och han lyfter arbetsrätten som ett område där han är villig att förhandla med C och L.

“Det finns goda möjligheter att både tillgodose det svenska näringslivets behov av flexibilitet att hantera upp- och nedgångar, med det behov den enskilde löntagaren har att känna trygghet på arbetsmarknaden.” – Stefan Löfven

Att Löfven öppnar denna dörr är något som vi på Företagarna välkomnar. Arbetsrättens nuvarande utformning har en negativ påverkan på arbetsmarknaden och inte minst på företagares upplevda risktagande kring att anställa.

 

Arbetsrätten som hinder

Arbetsrätten utgör idag ett hinder för många företag som vill växa och anställa. En majoritet av företagarna upplever att det arbetsrättsliga regelverket som krångligt och det tillsammans med det ökade ansvaret som arbetsgivare bidrar i stor utsträckning till tveksamhet att anställa. Så många som 30 procent upplever att LAS är bland det mest betungade med att driva företag. Trots att jobbskapandet är starkt bidrar arbetsrätten till att många arbetstillfällen aldrig tillsätts. Inte minst i kombination med kompetensbristen, då risktagandet ökar ytterligare vid anställning av någon som saknar efterfrågade kompetenser eller är oetablerad på arbetsmarknaden.

Nuvarande arbetsrätt begränsar rörligheten på arbetsmarknaden, skapar inlåsningseffekter för de som är etablerade på arbetsmarknaden och trösklar för de som är utanför. Den påverkar produktivitet och innovation negativt. Den leder till att företagare anställer i lägre utsträckning än de skulle behöva – och hämmar tillväxt.

 

Ny definition av anställningstrygghet

Dagens definition av anställningstrygghet utgörs till stor del av att löntagare har stora rättigheter till sitt arbete och sin arbetsplats. Detta kan översättas till ett långtgående ansvar som företagare och arbetsgivare. Ett ansvar som många företagare förknippar med stora kostnader, krångel och svårigheter att själv få bestämma över vilken kompetens de får behålla vid en ekonomisk nedgång med arbetsbrist som följd. En fråga som kommer bli än mer aktuell under en kommande lågkonjunktur.

Begreppet anställningstrygghet behöver få en ny innebörd. Det måste handla om medarbetares möjligheter till nytt arbete om en anställning av olika skäl upphör. Anställningsbarhet behöver bli en mer central del i anställningstryggheten – i detta är individens kompetens avgörande. För att en bättre arbetsmarknad är därmed validering, utbildning och det livslånga lärandet viktiga parametrar som behöver stärkas. Likväl som att förutsättningarna för de som skapar jobben att våga anställa måste bli bättre.

Artikel skriven av:

Hanna Cederqvist

Hanna Cederqvist är Företagarnas expert inom kompetensförsörjning och har skrivit rapporterna om Jobbskaparna och Det är attityden, dumbom. Hon föreläser om företagens kompetensbehov och utmaningar med att hitta rätt arbetskraft. Hanna arbetar med opinionsbildning, utredningar, projektledning och är engagerad i flera andra företagarpolitiska frågor.