Småföretagarbloggen
Arbetsmarknad

Dags att ta itu med Arbetsmarknad 2,0

Förra veckan lyssnade jag på ett seminarium som arrangerades av Institutet för Näringslivsforskning då professor Lars Calmfors m fl lanserade rapporten ”Hur vi får fler att komma in på arbetsmarknaden?”.

Seminariet inleddes av Lars Calmfors som sammanfattade rapportens slutsatser. Sedan följde samtal mellan Peter Jeppsson från Svenskt näringsliv och Tobias Baudin från Kommunal samt mellan statssekreterare Irene Wennemo (s) på Arbetsmarknadsdepartementet och Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna. Samtalet kom att handla mycket om lönebildning och lönespridning.

Politikerna tyck eniga om att lönebildningen är något som parterna ska ta hand om, men när Tobias Baudin lyfte fackföreningarnas utmaning med sjunkande anslutningsgrad kunde åtminstone inte jag låta bli att fundera på hur en sådan modell ska fungera när allt fler företag och anställda väljer att stå utanför partsmodellen.

Trendbrott inom arbetsmarknadspolitiken

För mig som följt arbetsmarknadsfrågorna länge kan jag se flera tydliga trender. För det första verkar de flesta vara ense om att vi måste ta ett nytt grepp på hela arbetsmarknadsområdet och det gäller allt från Arbetsförmedlingen till hur vi säkerställer att tillverkningsindustrin och den offentligt drivna vården hittar kompetens. För det andra har lönesubventioner gått från att vara hårt kritiserat av både forskare och rödgröna politiker till att numera anses som ett effektivt verktyg för att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden in i jobb.

Flyktingströmmen syns i arbetslöshetssiffrorna

Den drygt 300 sidor tjocka rapporten konstaterar att det har hänt mycket på svensk arbetsmarknad de senaste åren som vi måste förhålla oss till, inte minst när det gäller sammansättningen av dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

  • År 1996 utgjorde arbetssökande i utsatt ställning (personer som har funktionsnedsättning, har kort utbildningsbakgrund, är födda i ett utomeuropeiskt land eller är äldre än 55 år) 18 procent av de inskrivna arbetssökande. År 2017 har andelen stigit till 75 procent.
  • Uppgången beror främst på andelen utomeuropeiskt födda har stigit från ca 11 procent 2004 till 46 procent av de arbetslösa. Detta hänger i sin tur samman med den kraftiga flyktinginvandringen de senaste åren.

Tittar man istället på dem som är i sysselsättning (arbetar eller studerar) så förstärks bilden. Det finns markanta skillnader mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda utanför Europa.

  • Bland kvinnor och män som är födda i Sverige är sysselsättningsnivån runt 80 procent (80,8 resp 81,9 procent). Det är imponerande siffror ur ett internationellt perspektiv och beror till största delen på att kvinnor i hög grad förvärvsarbetar i Sverige.
  • Bland kvinnor och män som är utrikes födda är siffrorna dystrare. Bland utrikesfödda män är sysselsättningsgraden 70,9 procent och bland män som är födda i Afrika eller Asien är sysselsättningsgraden 61 respektive 63,5 procent. Bland kvinnorna som är utrikes födda är sysselsättningsgraden 63 procent.

Även skolan och skolsystemet påverkas

Den höga invandringen de senaste åren är även en utmaning för skolan och skolsystemet. Som Lars Calmfors uttryckte det från scenen ”Kommunal vuxenutbildning är utvecklat för svenskar som har bristande, men ändå erfarenhet, från det svenska skolsystemet. Det är inte utformat för personer som befinner sig i medelåldern och som dessutom inte talar svenska än.”

Här sätter Lars Calmfors fingret på en viktig punkt som vi utbildningsleverantörer försökt förmedla till arbetsmarknadsutredningen och berörda politiker länge… Komvux kan inte ersätta Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar – i synnerhet inte just nu när vi har den befintliga sammansättningen på arbetssökande.

Verklighetens integration är inte statistik

För några år sedan träffade jag en barnmorska i AlphaCE:s utbildningslokaler. Kvinnan var i övre medelåldern och hade arbetat som barnmorska i Röda korsets flyktingläger i decennier. Nu hade AF anvisat henne till Grundläggande moduler som vi var ansvariga för i Jönköping. Kvinnan talade flytande engelska, franska, somaliska och arabiska. Dessutom hade hon med sig rekommendationsbrev från 10 olika läkare, varav 6 kom från Sverige och hade svensk läkarlegitimation.

Dokumenten verifierade att kvinnan var en av de bästa och mest rutinerade barnmorskorna de arbetat med. Däremot hade hon inte fått med sig sina skolbetyg när bomberna föll över flyktingförläggningen. Stolt och glad visade hon upp sina meriter och berättade för mig att hennes ambition var att bli barnmorska i Sverige. Hon hade förstått att det kunde ta tid, men hon var fast besluten att försöka.

Jag berättade inte att det troligen skulle ta henne 10-15 år att tröska sig igenom alla moment som krävs för att få arbeta som barnmorska i Sverige. Troligen skulle hon aldrig lyckas… Kanske – med mycket hårt arbete – skulle hon kunna arbeta som undersköterska.

Dags att göra verkstad

Det finns massor av forskning inom integration och det finns ännu fler åsikter. Men jag börjar ärligt talat bli förbannad över att det snackas för mycket och görs för lite. Nu har vi snart förbrukat en viktig högkonjunktur, så nu måste vi hjälpa åt att göra rätt saker innan lågkonjunkturen kommer. Partnerna måste göra sitt och politikerna måste göra sitt.

De sistnämnda kan börja med att se till så att Sverige får en regering, vi har nämligen massor att göra på arbetsmarknadsområdet. Ju förr vi sätter igång, desto mer troligt är det att vi lyckas.

 

Artikel skriven av:

Maria Mattsson Mähl

Har varit vd i snart 20 år. Första VD-jobbet var i IT-branschen i slutet på 90-talet. De senaste 10 åren har jag jobbat med utbildning och matchning. För 5 år sedan startade vi AlphaCE som finns på drygt 50 orter i Sverige. Drömmen är att bli en internationell aktör.