Småföretagarbloggen
Arbetsmarknad

En lågkonjunkturs effekter på kompetensförsörjningen

Det sägs ofta att vi är inne på toppen av en högkonjunktur. Det går, och har länge gått, bra för Sveriges företag. Hög produktivitet, stark efterfrågan syns genom orderingång och tillväxt.

Att befinna sig på en topp i ett sammanhang där tid utgör ena parametern, innebär det att vi inom en inte allt för lång framtid bör se slutet av toppen och att ekonomin vänder neråt. Vi ser flera indikationer på att sämre tider är på väg. Bland annat såg vi i årets upplaga av Företagarnas egen konjunkturundersökning Småföretagsbarometern att företagare reviderar ner sina förhoppningar på framtiden och i förra veckan presenterade Konjunkturinstitutet sin nya prognos för den kommande ekonomiska utvecklingen, vilken bekräftar bilden av att vi står inför en svagare konjunktur.

Utmaningarna förändras

Det som främst hämmat utvecklingen hos de företag som velat växa under denna tid av ekonomisk framfart är kompetensbristen. Att få tag på rätt arbetskraft upplevs av 8 av 10 företagare som en stor utmaning. Inte allt för ofta en omöjlig sådan, vilket leder till att företagaren själv får arbeta extra, att arbetstillfällen inte blir tillsatta, tillväxt hämmas, efterfrågan ej tillgodoses och att skatteintäkter uteblir.

Om en lågkonjunktur står för dörren – vad kommer det innebära? Ovissheten förstärks av den rådande politiska osäkerheten. Vad händer med företagsklimatet och vilka utmaningar möter företagen när ekonomin sviktar? Kvarstår samma utmaningar, eller försvinner några och andra tillkommer?

Utmaningar vid lågkonjunktur

En rad utmaningar väntar.

  • För många företagare har fokus legat på produktion och att möta den starka efterfrågan, vilket har gett produkt- och verksamhetsutveckling mindre utrymme. När ekonomin saktar ner och efterfrågan minskar kommer konkurrensen att hårdna. Redan idag är tuff konkurrens det näst största tillväxthindret för företag och risken finns att det finns många företag inte står tillräckligt rustade för denna ökade konkurrens.
  • En anstormning till utbildningssystemet är att vänta. När det är svårare att få jobb väljer fler att studera. Detta kan, om det förvaltas rätt, leda till att arbetsmarknadens behov av kompetens bättre möts.
  • För de individer som idag befinner sig i utanförskap är risken stor att detta utanförskap förstärks då möjligheterna att få jobb eller utbildningsplats försvåras.
  • Arbetsrättens utformning kommer innebära utmaningar för företagare att kunna behålla den kompetens företaget behöver vid arbetsbrist, för att fortsatt stå sig starka och överleva trots tuffare tider.
  • Det kommer att ställas stora krav på goda processer för validering och omställning, att det finns möjlighet till effektivare utbildning på rätt nivå och att vägarna för yrkesväxlare förbättras och underlättas.

Lågkonjunkturens påverkan på kompetensbrist som tillväxthinder

Dock skulle en lågkonjunktur kunna medföra att kompetensbristen som tillväxthinder lättas. Dels av det krassa skälet att efterfrågan på arbetskraft minskar och därmed inte utgör ett av de främsta problemen om efterfrågan sviktar och investeringsförmågan avtar.

En effekt kan bli att nyföretagandet ökar då företag startas för att människor som tidigare hade anställning behöver försörja sig på nya sätt.

En stor utmaning på arbetsmarknaden idag är bristen på rörlighet. Arbetsrätten i sin nuvarande form premierar den som stannar kvar länge på ett och samma företag. Sämre ekonomiska tider och ökad konkurrens kommer för en del företagare innebära att man tvingas säga upp medarbetare. Detta kan dock ha en positiv påverkan på rörligheten på arbetsmarknaden. Det frigör kompetent personal som andra företagare och arbetsgivare, som fortsatt har ekonomiska förutsättningar att anställa, får möjlighet att fånga upp.

Artikel skriven av:

Hanna Cederqvist

Hanna Cederqvist är Företagarnas expert inom kompetensförsörjning och har skrivit rapporterna om Jobbskaparna och Det är attityden, dumbom. Hon föreläser om företagens kompetensbehov och utmaningar med att hitta rätt arbetskraft. Hanna arbetar med opinionsbildning, utredningar, projektledning och är engagerad i flera andra företagarpolitiska frågor.