Småföretagarbloggen
Politik

När Byggnads styrelse drog på sig rosa hattar

byggnads-jpg

När det nyligen var Internationella Kvinnodagen passade fackförbundet Byggnads styrelse på att uppmärksamma den egna branschens fullständiga mansdominans (99 procent män) genom att de femton männen glatt poserade med så kallade pussy hats* på huvudet.  Vad ville de egentligen uppnå med det? Själva säger de att de vill dra sitt strå till stacken, vill ta sitt ansvar och visa att de har hjärtat på rätta stället. 99 procent män i branschen ger ändå någon enstaka kvinna. Byggnads styrelse kan inte bli mer mansdominerad, inte en enda kvinna är i närheten av besluten i fackförbundets topp.

Klart det finns saker att göra inom branschen, det är få kvinnor som attraheras av byggande, och de som finns där lämnar ofta. Sofia Dehre, produktutvecklingschef på NCC Sverige har tillsammans med Lotta Pålsson, i dag projektchef på Veidekke, gjort en enkät med 39 kvinnor om varför de lämnat sina tjänster inom byggproduktion.

– En anledning var att de kände att de inte kom vidare, trots att de tydligt hade uttalat en ambition att utvecklas. En annan var att de hade blivit erbjudna mer spännande jobb någon annanstans. De flesta skulle ha velat stanna kvar i bolaget om de hade fått andra möjligheter, säger Sofia Dehre.

Tesen att kvinnor sällan vill bli chefer får inget stöd i enkäten.

– Samtliga av dem vi intervjuade hade en vilja att bli just chef. Ingen hade valt att kliva av för att de inte velat nå högre. Det är väldigt sällan det som är skälet, men det används som argument. Även inom personalavdelningar har jag hört det försvarstalet, att det finns en så liten rekryteringsbas på grund av att så få kvinnor vill bli chefer. Det är snarare så att underlaget för att finna kvinnliga chefer på hög nivå är litet för att kvinnorna har valt att sluta eller byta roll i ett tidigare skede. Läs mer

Männen i Byggnads styrelse drar på sig en rosa pussyhat för att visa sig upplysta och redo att fajtas för kvinnor. Som en del av LO utgår jag från att även de står bakom det kvoteringsivrande som centralorganisationen ständigt ägnar sig åt. I höstas välkomnande man regeringens kvoteringsförslag så här:

– Vi tycker att det är bra. Det är nödvändigt, eftersom varken politiker eller företagare tar ansvar för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser, säger LO:s första vice ordförande Therese Guovelin till TT.

Hon anser inte att det är ett förminskande av kvinnor att de blir valda utifrån kön.

– Det är ett förlegat synsätt. Jag vet att valberedningar och kongresser har ett noggrant urval utifrån kompetens, säger hon.

Skulle LO acceptera lagstiftning om kvotering till fackförbundsstyrelser?

– Det är ett problem även för oss. En kartläggning visar att vi inte klarar helt jämställda styrelser. Vi har ju stadgar som säger att det är ombud och kongresser som väljer, så det finns ju ett demokratiskt dilemma här. Men vi har styrelsebeslut på att det vid nomineringar till styrelser alltid ska vara 50 procent kvinnor, säger Therese Guovelin.Läs mer

Det är ett gissel med sådan där demokrati alltså….

Medan LO pratar  om  kvotering  till  bolagsstyrelser  som  det  viktigaste  verktyget  för  att  öka  jämställdheten  har  valfrihetsreformerna  som  inleddes  under  1990‐talet  i  själva  verket  också  bidragit  till  att  kvinnors makt  ökat.  Det  skulle  till  och med  kunna  kallas  för  den  viktigaste  jämställdhetsreformen  på  flera  årtionden.  Medan männen finns i bland annat byggbranschen har långt fler kvinnor än män monopolarbetsgivare, sex av de tio  vanligaste  yrkena  för  kvinnor  återfinns  inom  den  klassiska  offentliga  sektorn  såsom  undersköterska,  sjuksköterska,  förskollärare  och  vårdbiträde. Att satsa på offentlig sektor är hos  för  många  politiker,  främst  bland  de  rödgröna,  synonymt  med  att  satsa  på  kvinnor.  Statliga  insatser och offentlig sektor är enkla att reglera, och förhoppningen är att därigenom komma åt  jämställdhetsproblem.

Men det är inom den offentliga sektorn som kvinnor värdesätts minst. Bland offentliganställda kvinnor är lönespridningen som lägst, och medianlönerna de lägsta. Alltför sällan talas det om  att  skapa  en  marknad  där  kvinnor  kan  arbeta  i  egen  regi  eller  byta  arbetsgivare.  Entreprenörskap är fortfarande märkligt frånvarande i de utbildningar som har över 90 procent kvinnor  bland  studenterna,  och när man talar med  entreprenörer, som är kvinnor,  inom  vård,  omsorg  och  skola  berättar de att de blir ifrågasatta dels  för att de är kvinnor och dels  för att det inte anses  vara  ”fint” att tjäna pengar inom dessa områden.

Och regeringen gör sitt till för att göra det ännu svårare för en kvinna att driva företag. Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå hårt mot dessa småföretagare i välfärden.

Men det är klart. Det är lättare att skrika om kvotering än att faktiskt förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande.  På så sätt får vi ändå vara glada över att Byggnads styrelse enbart drog på sig rosa mössor.

En sådan gör ju i alla fall ingen skada.

  • I samband med att Donald Trump svors in som USA:s president i januari demonstrerade miljontals kvinnor över hela landet. På flygbilderna från Washington syntes att tiotusentals av dessa bar rosa mössor.

    Amerikanskan Krista Suh låg bakom idén till en ”pussy hat” och efter miljonmarschen i Washington har den stickade mössan spridits över världen som en symbol för feministiskt motstånd.

Banner