När det nyligen var Internationella Kvinnodagen passade fackförbundet Byggnads styrelse på att uppmärksamma den egna branschens fullständiga mansdominans (99 procent män) genom att de femton männen glatt poserade med så kallade pussy hats* på huvudet. Vad ville de egentligen uppnå med det? Själva säger de att de vill dra sitt strå till stacken, vill ta sitt ansvar och visa att de har hjärtat på rätta stället. 99 procent män i branschen ger ändå någon enstaka kvinna. Byggnads styrelse kan inte bli mer mansdominerad, inte en enda kvinna är i närheten av besluten i fackförbundets topp.
Klart det finns saker att göra inom branschen, det är få kvinnor som attraheras av byggande, och de som finns där lämnar ofta. Sofia Dehre, produktutvecklingschef på NCC Sverige har tillsammans med Lotta Pålsson, i dag projektchef på Veidekke, gjort en enkät med 39 kvinnor om varför de lämnat sina tjänster inom byggproduktion.
– En anledning var att de kände att de inte kom vidare, trots att de tydligt hade uttalat en ambition att utvecklas. En annan var att de hade blivit erbjudna mer spännande jobb någon annanstans. De flesta skulle ha velat stanna kvar i bolaget om de hade fått andra möjligheter, säger Sofia Dehre.
Tesen att kvinnor sällan vill bli chefer får inget stöd i enkäten.
– Samtliga av dem vi intervjuade hade en vilja att bli just chef. Ingen hade valt att kliva av för att de inte velat nå högre. Det är väldigt sällan det som är skälet, men det används som argument. Även inom personalavdelningar har jag hört det försvarstalet, att det finns en så liten rekryteringsbas på grund av att så få kvinnor vill bli chefer. Det är snarare så att underlaget för att finna kvinnliga chefer på hög nivå är litet för att kvinnorna har valt att sluta eller byta roll i ett tidigare skede. Läs mer
Männen i Byggnads styrelse drar på sig en rosa pussyhat för att visa sig upplysta och redo att fajtas för kvinnor. Som en del av LO utgår jag från att även de står bakom det kvoteringsivrande som centralorganisationen ständigt ägnar sig åt. I höstas välkomnande man regeringens kvoteringsförslag så här:
– Vi tycker att det är bra. Det är nödvändigt, eftersom varken politiker eller företagare tar ansvar för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser, säger LO:s första vice ordförande Therese Guovelin till TT.
Hon anser inte att det är ett förminskande av kvinnor att de blir valda utifrån kön.
– Det är ett förlegat synsätt. Jag vet att valberedningar och kongresser har ett noggrant urval utifrån kompetens, säger hon.
Skulle LO acceptera lagstiftning om kvotering till fackförbundsstyrelser?
– Det är ett problem även för oss. En kartläggning visar att vi inte klarar helt jämställda styrelser. Vi har ju stadgar som säger att det är ombud och kongresser som väljer, så det finns ju ett demokratiskt dilemma här. Men vi har styrelsebeslut på att det vid nomineringar till styrelser alltid ska vara 50 procent kvinnor, säger Therese Guovelin.Läs mer
Det är ett gissel med sådan där demokrati alltså….
Medan LO pratar om kvotering till bolagsstyrelser som det viktigaste verktyget för att öka jämställdheten har valfrihetsreformerna som inleddes under 1990‐talet i själva verket också bidragit till att kvinnors makt ökat. Det skulle till och med kunna kallas för den viktigaste jämställdhetsreformen på flera årtionden. Medan männen finns i bland annat byggbranschen har långt fler kvinnor än män monopolarbetsgivare, sex av de tio vanligaste yrkena för kvinnor återfinns inom den klassiska offentliga sektorn såsom undersköterska, sjuksköterska, förskollärare och vårdbiträde. Att satsa på offentlig sektor är hos för många politiker, främst bland de rödgröna, synonymt med att satsa på kvinnor. Statliga insatser och offentlig sektor är enkla att reglera, och förhoppningen är att därigenom komma åt jämställdhetsproblem.
Men det är inom den offentliga sektorn som kvinnor värdesätts minst. Bland offentliganställda kvinnor är lönespridningen som lägst, och medianlönerna de lägsta. Alltför sällan talas det om att skapa en marknad där kvinnor kan arbeta i egen regi eller byta arbetsgivare. Entreprenörskap är fortfarande märkligt frånvarande i de utbildningar som har över 90 procent kvinnor bland studenterna, och när man talar med entreprenörer, som är kvinnor, inom vård, omsorg och skola berättar de att de blir ifrågasatta dels för att de är kvinnor och dels för att det inte anses vara ”fint” att tjäna pengar inom dessa områden.
Och regeringen gör sitt till för att göra det ännu svårare för en kvinna att driva företag. Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå hårt mot dessa småföretagare i välfärden.
Men det är klart. Det är lättare att skrika om kvotering än att faktiskt förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. På så sätt får vi ändå vara glada över att Byggnads styrelse enbart drog på sig rosa mössor.
En sådan gör ju i alla fall ingen skada.
-
I samband med att Donald Trump svors in som USA:s president i januari demonstrerade miljontals kvinnor över hela landet. På flygbilderna från Washington syntes att tiotusentals av dessa bar rosa mössor.
Amerikanskan Krista Suh låg bakom idén till en ”pussy hat” och efter miljonmarschen i Washington har den stickade mössan spridits över världen som en symbol för feministiskt motstånd.