Småföretagarbloggen
Ekonomi

CCCTB – va e de?

För två veckor sedan lade regeringen en proposition om nya skatteregler för företagssektorn. Jag har tidigare kommenterat förslaget här (och även i EFN), och tidigare denna vecka hölls ett seminarium på SNS om förslaget.

De viktigaste delarna i förslaget är att bolagsskatten sänks till 20,6 procent (till 2021) och att möjligheten för företag att göra avdrag för ränteutgifter inskränks (dock med ett undantag upp till 5 miljoner kronor, vilket gör att de allra flesta företag inte kommer att träffas av inskränkningen).

De föreslagna förändringarna har sin grund i dels Företagsskattekommitténs betänkande från 2014, dels EU:s skatteflyktsdirektiv från 2016.

Det sistnämnda direktivet är del av ett större paket med förslag och åtgärder som EU-kommissionen fört fram, med syfte att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Paketet grundas i OECD:s projekt BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), som medlemsländerna har åtagit sig att omsätta i lagstiftning, som kommer ha till effekt att företag kommer få minskade möjligheter att fördela vinster och förluster internt i sin koncern. Kommissionen skriver:

”The Package complements and reinforces the OECD’s BEPS project. It seeks to enshrine certain BEPS measures in EU law, so that they are swiftly and smoothly implemented in the Single Market. It creates a solid framework for Member States to deliver on their BEPS commitments in a coordinated way, and goes further so that the EU continues to lead by example in international tax good governance.”

EU-kommissionens paket med förslag och åtgärder mot skatteflykt har sedan dessutom gjorts till del av en mer omfattande agenda, som just nu håller på att rullas ut: harmonisering av bolagsbeskattning i EU.

Gemensam bolagsskattebas i EU

Med grund i Lissabonstrategin från 2000, vars syfte var att öka EU:s ekonomiska konkurrenskraft, identifierade kommissionen 2001 att ett läge med (då) 15 olika system för bolagsbeskattning utgjorde ett hinder för gränsöverskridande näringsverksamhet på den inre marknaden. Under dåvarande kommissionären Frits Bolkestein utkom kommissionen samma år med ett förslag till en konsoliderad bolagsskattebas i EU. 2004 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (Common Consolidated Corporate Tax Base, CCCTB). 2011 var gruppen klar och kommissionen lade fram ett direktivförslag.

I direktivet föreslogs ett gemensamt regelverk i EU för beräkning av bolagsskatten, alltså en harmonisering av skattebasen. Skattesatserna skulle fortsatt vara upp till medlemsländerna att besluta om. Detta skulle i teorin vara till nytta för företag med verksamhet i flera EU-länder, som skulle få lägre administrativa kostnader.

Rond 2 – med ett nytt syfte…

Efter förslaget 2011 fastnade direktivet i tekniska diskussioner i rådet. Kommissionen drog slutsatsen 2015 att det var för svårt att införa CCCTB i ett steg, och lanserade därför ett nytt förslag 2016.

Förslaget som lades fram 2011 var grundat i ambitionen att stärka konkurrenskraften i EU. I det nya förslaget hade ett annat mål skjutits in: anti-avoidance. Bolagsskatten ska alltså harmoniseras för att förhindra skatteflykt. Och här kommer kopplingen till skatteflyktsdirektivet tillbaka. Det är också logiskt: Det som har hänt mellan 2011 och 2016 är att EU-kommissionen tydligt har närmat sig BEPS-projektet i OECD och tagit sig an att underlätta dess införande. Således har skatteflyktsfrågorna fått en mer framträdande betydelse.

Det nya förslaget – som består av två direktiv: ett för gemensam bolagsskattebas, ett för konsoliderad beräkning av skatteunderlaget – skulle vara obligatoriskt för multinationella företag, ge stora avdrag för FoU-utgifter och gynna finansiering med eget kapital framför lån. Det är således en mer långtgående reglering än förslaget från 2011.

Kommissionen har under det senaste dryga halvåret allt oftare klätt sin kommunikation avseende skattepolitik i begreppet fair taxation. I en sammanfattande broschyr utgiven tidigare i år beskrivs grunden för begreppet:

”Fair taxation is central to the EU‘s social and economic model. Taxation plays a crucial role in upholding a strong and sustainable economy, a thriving business environment and social justice.”

Vidare pekas i broschyren motarbetande av tax avoidance, tax abuse och tax evasion ut som skäl till varför fair taxation-agendan behövs.

Framställningen avslutas med en beskrivning av det nya CCCTB-förslaget, och förslaget om digitalskatt (vilket Företagarna avgav remissyttrande om för en knapp månad sen). Man kan också se en del återkommande formuleringar, rättsfigurer och tröskelvärden i förslagen om CCCTB respektive digitalskatt.

Det finns kopplingar mellan CCCTB-förslaget och ett annat förslag om skatteharmonisering i EU som lades fram i höstas, nämligen avseende mervärdesskatt. Båda systemen ska t.ex. innehålla en ”one stop shop”-lösning, dvs. att företag kan deklarera sina skatter för verksamhet i flera EU-länder vid ett och samma tillfälle.

Harmonisering i smyg – effekter för Sverige?

I februari i år röstade ECON-utskottet i EU-parlamentet för förslaget om CCCTB, och i mars godkändes det även vid omröstning i plenum. Förslaget har sedan gått tillbaka till rådet och kommissionen för fortsatt behandling.

Vad kan detta betyda för Sverige? Om förslagen skulle godkännas och direktiven därmed behöva implementeras i svensk lag, skulle vi behöva göra en ny bolagsskattereform. Skattesatsen kanske inte skulle förändras – i alla fall inte på grund av direktiven – men beräkningsgrunderna skulle säkerligen bli föremål för lagändringar. Och det görs inte i en handvändning.

I Europaparlamentet finns därtill röster som vill se att systemet utökas till att bli obligatoriskt för alla företag 2025. Tre EU-parlamentariker som röstade mot förslaget – däribland svenske Gunnar Hökmark, Moderaterna/EPP – har varnat för att CCCTB innebär en harmonisering av bolagsskatten i smyg, till men särskilt för mindre länder. (Samtidigt stöder den europeiska paraplyorganisationen för småföretag UEAPME CCCTB-förslaget, och inte heller BusinessEurope är avvisande.) EU har enligt fördragen inte rätt att fatta beslut om skattefrågor (annat än på momsområdet), men kan använda andra verktyg – så som lagstiftning som reglerar den inre marknaden – för att påverka nationella skattelagar också.

Slutet för skattekonkurrensen?

Det påstås ibland att det pågår ett ”race to the bottom” mellan världens länder vad gäller bolagsskatten. Bolagsskattesatsen har också mycket riktigt sjunkit i OECD de senaste decennierna. På 1990-talet oroade sig EU och OECD för ”skadlig skattekonkurrens” – men då var udden riktad mot regeringar som ägnade sig åt sådana åtgärder som EU och OECD ansåg vara otillbörliga. I och med BEPS-projektet och de initiativ EU-kommissionen har tagit i relation till det, har udden riktats mot företag och deras påstådda skatteplanering eller risk för skatteflykt. Och det har sedan angivits som skäl för att centralisera bolagsskattesystemet.

Balansgången mellan att upprätthålla skattereglerna och att inte belägga företag och företagare med misstänkliggörande och oproportionerliga administrativa bördor är givetvis delikat. Men EU-kommissionen får inte bli så upptaget med att jaga skatteflykt att man glömmer att målet med skattesystemen i EU-länderna måste vara att understödja konkurrenskraft och tillväxt. Ett harmoniserat system som inte har detta mål som syfte riskerar till slut att inte ha så många livkraftiga bolag kvar att jaga skattekronor ur.