Småföretagarbloggen
Skattereform
Företagarna

Förutsättningarna för stor skattereform

Statsminister Stefan Löfven har i dagarna varit ute och talat om att han vill se en bred skattereform. ”Vi tycker att det är dags att göra det. Det har gått så lång tid och det har gjorts hundratals avsteg från reformen”, sa Löfven till DI i onsdags.

Den reform som Löfven syftar på är det som kallas ”Århundradets skattereform”, som genomfördes huvudsakligen av S och FP 1990-91.

Inte längre 1990

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om den politiska logiken i förslag om skattereformer. Det uppfattas allmänt som ansvarstagande och en signal om att bortse från blockpolitiken.

Läget är dock annorlunda idag än runt decennieskiftet 1990. En av huvudpoängerna i skattereformen då var att sänka marginalskatterna på löneinkomster. I dag ligger de runt 60 procent som högst – något som Löfven i intervjun anser vara en rimlig nivå. Detta trots att de svenska marginalskatterna nu är högst i världen och är en allvarlig hämsko på svensk konkurrenskraft. De partier som Löfven helst vill göra upp med om skattereformen, C och L, vill båda se sänkta marginalskatter (och avfärdade rappt statsministerns invit). Det ligger nära till hands att misstänka att Löfvens utspel mer handlade om att söka så split i Alliansen än om omtanke om det svenska skattesystemets hållbarhet.

Såväl näringslivsföreträdare som fackförbund reagerade med tummen upp – inte för fortsatt höga marginalskatter, utan för den generella idén om en skattereform. När en sådan förs på tal ser förstås många samhällsaktörer en chans att efterlysa just de förändringar de vill se.

Fastighetsskatt på tapeten

Företagarnas VD Günther Mårder citerades också i Dagens Industri:

Günther Mårder tror också att näringslivet kan acceptera ett samlat skattetryck ungefär på dagens nivå, men det behöver ske ett skifte där skatten på arbete sänks.

”Jag tror det finns en bred uppslutning för att titta på nya typer av skattebaser och göra en omfördelning från skatt på inkomst till en ny form av fastighetsskatt. Den måste begränsas så att man inte tvingar personer med låga inkomster att lämna sina hem”, säger han och pekar på att även momsen bör ses över.

Förändring av fastighetsskatten har varit på tapeten från flera håll den senaste tiden – bland annat genom SNS Konjunkturråds rapport och vid ett stort skatteseminarium i riksdagen i februari. I anslutning till intervjun med Löfven rapporterade också DI om en läsarundersökning som tidningen Connoisseur (som skickas till alla som tjänar mer än 1,9 miljoner kronor om året) har gjort. Den skatt som störst andel av höginkomsttagarna ansåg kunde höjas, 37 procent, var fastighetsskatten.

Enas om ingångsvärden

Även om näringslivet och företagare kan acceptera ett bibehållet skattetryck, vore det förstås bättre med ett sänkt totalt skattetryck. En grundförutsättning för att gå in i blocköverskridande diskussioner är att båda sidor är beredda att ge eftergifter, och då kan enighet om att skattereformen ska vara neutral sett till skattetrycket vara en sådan ömsesidig eftergift (vänstern går med på att inte höja skattetrycket och höger på att inte sänka skattetrycket).

Men det räcker inte. Enighet behöver finnas om fler övergripande ingångsvärden. Skattereformen 1990-91 hade till exempel som övergripande mål att lika inkomster skulle beskattas lika, arbete och sparande skulle premieras (och samtidigt ”villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad försämras”, prop. 1989/90:110, s. 294), skattebaser skulle breddas och enkelhet i systemet eftersträvas.

Ingångsvärden för en skattereform

Några av dessa övergripande värden kan vara aktuella även för en skattereform i dag – och andra inte. Men det går inte att öppna för förhandlingar om blocköverskridande skattereform genom att ta upp vilka specifika skatter man vill höja eller sänka – eller vilka skatter man absolut inte kan tänka sig att röra. Det går inte heller att komma med ett färdigt paket till bordet som man förväntar sig att motparten sedan ska utgå från.

Vilka ingångsvärden kan man tänka sig att Alliansen och S (för det är de som realistiskt sett skulle utforma en sådan reform) skulle kunna enas om? Kanske till exempel stärkt internationell konkurrenskraft, mer likvärdig beskattning av inkomster av kapital och arbete, och incitament att starta och expandera företag skulle kunna vara rimliga utgångspunkter. Huruvida det leder till att man beslutar om sänkta marginalskatter eller höjd fastighetsskatt blir en senare fråga.