Räntesänkning bra första steg, men nu krävs mer
Konjunkturen är svag och Riksbanken konstaterar att inflationsförväntningarna är, som det heter, väl förankrade, samtidigt som löneökningarna är måttliga. Denna samlade lägesbild gjorde att de fattade beslutet i onsdags om att sänka styrräntan till 3,75 procent. En sänkning som börjar gälla 15 maj. Med sedvanliga brasklappar om att framtiden inte är känd öppnar Riksbanken upp för ytterligare två styrräntesänkningar under andra halvåret. Många bedömare tror att det blir fler. Men det väsentliga är att penningpolitiken blir mindre stram.
− Signalvärdet av ytterligare räntesänkningar från Riksbanken spelar en tung roll för hur man ser på utvecklingen framåt, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip i en intervju i Dagens Industri.
Styrräntan behöver sänkas igen – och igen
I artikeln säger han att det är viktigt för företag inom främst de hårt drabbade bygg- och handelssektorerna att hushållen börjar konsumera igen, vilket sker när de upptäcker att köpkraften sakta återvänder i takt med att ränteutgifterna sjunker.
Över lag behöver ekonomin tillräckliga penningpolitiska stimulanser – räntesänkningar – för att tillväxten ska kunna ta fart och företagen börja tjäna pengar som motiverar att många valt att övervintra anställda i stället för att skära ner på personal, menar Johan Grip.
− Normalt är företagens främsta problem att hitta kompetens, därför gör man sig ogärna av med medarbetare. Många företagare har dragit ned på sin egen lön, eller inte tagit ut någon lön alls, för att kunna behålla sin personal, säger han i Dagens Industri.
Ta fasta på att inflationen sjunker
Möjliggör lånefinansierade investeringar
Ljusningen i ekonomin skulle kunna förstärkas om en större andel av bankernas kreditgivning gick till företagens produktiva investeringar i stället för till privat bostadskonsumtion, eftersom många mindre företag tärt på sitt kapital för att ta sig igenom efterfrågetapp under pandemin, skenande energipriser och den vidare kostnadskrisen, fortsätter Johan Grip.
− Det gäller att man inte bara kan låna till bostäder utan att man också kan få krediter till produktiva investeringar, säger han i Dagens Industri.
I Företagarnas finansieringsrapport från i fjol framgår att 86 procent av företagen upplever något typ av hinder vid finansiering och att utlåningen till hushåll är över 23 gånger större än till små- och medelstora företag, exklusive fastighetsföretag.